De nya bolånereglerna började gälla 1 april 2026 och innebär fyra konkreta förändringar: bolånetaket höjs från 85 till 90 procent vid köp, det skärpta amorteringskravet slopas, tilläggslån på befintlig bostad begränsas till 80 procent och bostaden får omvärderas högst vart femte år. För en bostad som kostar 3 000 000 kr betyder det höjda taket att kontantinsatsen sjunker från 450 000 till 300 000 kr, alltså 150 000 kr mindre att spara ihop. Det slopade skärpta kravet frigör upp till 2 500 kr i månaden för ett hushåll med lån på fem gånger årsinkomsten. Reglerna finns i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, som ersatte Finansinspektionens tidigare föreskrifter.
Vilka är de fyra nya reglerna?
Alla fyra förändringarna gäller från och med 1 april 2026 och är beslutade av riksdagen. Två av dem gör det lättare att låna, två stramar åt. Här är hela bilden innan vi räknar på vad de betyder för din plånbok.
| Regel | Före 1 april 2026 | Från 1 april 2026 |
|---|---|---|
| Bolånetak vid köp | 85 procent av värdet | 90 procent av värdet |
| Kontantinsats | Minst 15 procent | Minst 10 procent |
| Skärpt amorteringskrav | Extra 1 procent vid lån över 4,5x årsinkomst | Slopat |
| Tilläggslån (höja befintligt bolån) | Upp till 85 procent | Max 80 procent |
| Omvärdering av bostaden | Vart femte år (för amortering) | Vart femte år (även för låneutrymme) |
| Grundamorteringskrav | 1 procent (50 till 70 procent), 2 procent (över 70 procent) | Oförändrat |
Det viktigaste att förstå är skillnaden mellan de två taken. Vid köp av en ny bostad får du låna upp till 90 procent. Men vill du senare höja lånet på en bostad du redan äger, ett tilläggslån, får den totala belåningen inte överstiga 80 procent. De två gränserna drar åt olika håll med flit, för att fler ska komma in på marknaden utan att befintliga ägare successivt belånar upp sig.
Hur mycket lägre blir kontantinsatsen?
Det höjda bolånetaket är den förändring som märks tydligast för förstagångsköpare. När taket går från 85 till 90 procent sjunker den kontantinsats du själv måste ha sparad från 15 till 10 procent av priset. Skillnaden växer med bostadens pris.
| Bostadens pris | Kontantinsats 15 procent | Kontantinsats 10 procent | Mindre att spara |
|---|---|---|---|
| 1 500 000 kr | 225 000 kr | 150 000 kr | 75 000 kr |
| 2 200 000 kr | 330 000 kr | 220 000 kr | 110 000 kr |
| 3 000 000 kr | 450 000 kr | 300 000 kr | 150 000 kr |
| 4 500 000 kr | 675 000 kr | 450 000 kr | 225 000 kr |
Kontantinsatsen är priset minus bolånet. Vid ett tak på 90 procent lånar du 0,90 gånger priset och lägger själv 0,10 gånger priset. På en bostad för 2 200 000 kr blir det 220 000 kr i kontant, mot 330 000 kr med de gamla reglerna. Du sparar alltså in 110 000 kr i eget kapital, men lånar samtidigt mer och betalar ränta och amortering på ett större belopp.
Vad frigör det slopade amorteringskravet per månad?
Det skärpta amorteringskravet infördes 2018 och innebar att hushåll som lånade mer än 4,5 gånger sin bruttoårsinkomst måste amortera ytterligare 1 procent av lånet per år, utöver grundkravet. Det kravet är nu borta. För den som hade en hög skuldkvot betyder det en direkt sänkning av den obligatoriska månadskostnaden.
Pengarna försvinner inte, de behöver bara inte längre gå till tvingande amortering. Du kan i stället spara dem, buffra eller amortera frivilligt om du vill. Grundkravet finns kvar: amorterar gör du fortfarande utifrån belåningsgraden, se nästa avsnitt.
Att en regel tas bort betyder inte att banken automatiskt sänker din amortering. Har du ett befintligt bolån och omfattades av det skärpta kravet behöver du oftast själv ansöka om ändrad amortering i bankens app eller på kontoret. Kontakta din bank och ange att det skärpta kravet slopats.
Vilket amorteringskrav gäller nu?
Grundamorteringskravet är oförändrat och styrs helt av belåningsgraden, alltså hur stort lånet är i förhållande till bostadens värde. Det är detta krav som blir kvar när det skärpta kravet nu är borta.
Under 50 procent
Inget lagstadgat amorteringskrav. Banken ska verka för att lånet ändå amorteras, men du är inte tvingad enligt lag.
50 till 70 procent
Minst 1 procent av det ursprungliga lånebeloppet per år. På ett lån om 2 000 000 kr blir det 20 000 kr per år, alltså cirka 1 667 kr i månaden.
Över 70 procent
Minst 2 procent av lånebeloppet per år. På ett lån om 2 700 000 kr blir det 54 000 kr per år, cirka 4 500 kr i månaden.
Lånar du 90 procent vid köp hamnar du alltså över 70 procent och amorterar 2 procent per år från start. I takt med att du amorterar och bostaden förhoppningsvis stiger i värde sjunker belåningsgraden, och när den passerar 70 respektive 50 procent kan amorteringstakten sänkas.
Räkneexempel för en förstagångsköpare
Här är ett komplett exempel för någon som köper en lägenhet för 2 200 000 kr med de nya reglerna, lånar 90 procent och har en ränta på 3,5 procent. Ränteavdraget på 30 procent gäller eftersom bolån har säkerhet i bostaden.
Med de gamla reglerna hade samma köpare behövt 330 000 kr i kontantinsats i stället för 220 000 kr. Skillnaden på 110 000 kr är just det som gör att fler kan ta steget in på bostadsmarknaden tidigare, samtidigt som den högre belåningen ger något högre ränte- och amorteringskostnad varje månad.
Räkna på ditt eget bolån
Siffrorna ovan bygger på fasta antaganden. Vill du se hur det ser ut för just din bostad, din inkomst och din ränta har vi byggt en kalkylator som räknar med de nya reglerna inbyggda: kontantinsats på minst 10 procent, slopat skärpt krav och grundamortering efter belåningsgrad. Den öppnas i en egen flik och sparar ingenting.
Vad innebär tröghetsregeln och tilläggslånstaket?
De två åtstramande reglerna riktar sig mot dig som redan äger en bostad. De hindrar att befintliga ägare gradvis lånar upp sig när priserna stiger.
Tilläggslån, alltså när du höjer bolånet på en bostad du redan har, får inte ta den totala belåningen över 80 procent av bostadens värde. Det är fem procentenheter lägre än takgränsen vid köp, och betyder att utrymmet att låna till exempelvis en renovering är mindre än förut.
Tröghetsregeln innebär att bostaden bara får omvärderas vart femte år i syfte att öka låneutrymmet. Tidigare gällde den regeln bara för att ändra amorteringstakten. Nu utvidgas den så att du inte kan låta en värdeuppgång på bostaden snabbt förvandlas till mer lånebart utrymme. Undantag finns om bostadens värde förändras kraftigt av något annat än den allmänna prisutvecklingen, till exempel efter en omfattande renovering.
Eftersom bostadens värde låses i fem år och tilläggslån maxas vid 80 procent kan det vara klokt att låna till en planerad renovering redan i samband med köpet, medan du fortfarande kan låna upp till 90 procent. Väntar du kan taket på 80 procent göra att utrymmet inte räcker.
Vem vinner och vem förlorar på de nya reglerna?
Regeländringen gynnar vissa grupper och begränsar andra. Här är en ärlig uppdelning av effekterna.
- Förstagångsköpare som behöver mindre kontantinsats (10 i stället för 15 procent)
- Hushåll med hög skuldkvot som slipper det skärpta kravets extra 1 procent
- Den som köper nyproduktion, där utrymmet att låna 90 procent frigör kapital
- Hushåll som får lägre tvingad månadskostnad och kan buffra i stället
- Befintliga ägare som vill höja lånet, tak vid 80 procent i stället för 85
- Den som räknat med att omvärdera bostaden ofta för att låna mer
- Köpare i stigande marknad, där lägre kontantinsatskrav kan pressa upp priserna
- Den som lånar 90 procent och därmed amorterar 2 procent från start
En återkommande invändning från bland andra bankekonomer är att lägre kontantinsatskrav kan driva upp bostadspriserna, eftersom fler kan efterfråga dyrare bostäder. Effekten för den enskilda förstagångsköparen blir då inte entydigt positiv: du kan låna mer, men kan också behöva betala mer för samma bostad.
Så förbereder du dig för de nya reglerna
Oavsett om du ska köpa för första gången eller redan har ett bolån finns det konkreta steg att ta.
- Kontrollera din belåningsgrad. Räkna ut hur stort ditt lån är i procent av bostadens värde. Det avgör vilket grundamorteringskrav som gäller (0, 1 eller 2 procent).
- Har du haft skärpt krav, ansök om ändring. Omfattades du av det extra 1 procent-kravet kan du kontakta banken och begära sänkt amortering nu när kravet är slopat.
- Planera kontantinsatsen efter 10 procent. Ska du köpa behöver du minst 10 procent kontant, men en större insats ger lägre lån, lägre ränta och lägre amortering.
- Tänk igenom framtida lånebehov. Vet du att en renovering kommer, väg in att tilläggslån maxas vid 80 procent och att bostaden bara omvärderas vart femte år.
- Jämför bolåneräntor mellan banker. Reglerna är samma överallt eftersom de står i lag, men räntan sätter varje bank själv. Begär offert från flera.
Räkneexempel som summerar tre situationer
Avslutningsvis tre kompletta scenarier som visar hur de nya reglerna slår för olika hushåll.
Den unga köparen och barnfamiljen gynnas direkt, den ena genom lägre kontantinsats, den andra genom lägre tvingad amortering. Den befintliga ägaren möter i stället den nya gränsen: hade taket för tilläggslån legat kvar på 85 procent hade utrymmet varit 575 000 kr i stället för 400 000 kr.
Frågor och svar om kostnaden
När började de nya bolånereglerna gälla?
Den 1 april 2026. Reglerna finns i lag (2026:226) om begränsning av bostadskrediter, som riksdagen beslutade om 4 mars 2026. Lagen ersatte Finansinspektionens tidigare föreskrifter och allmänna råd, som upphörde att gälla 31 mars 2026.
Hur mycket lägre blir kontantinsatsen med det nya bolånetaket?
Kontantinsatsen sjunker från 15 till 10 procent av priset. På en bostad för 3 000 000 kr betyder det 300 000 kr i stället för 450 000 kr, alltså 150 000 kr mindre att spara ihop. På en lägenhet för 2 200 000 kr sjunker den från 330 000 till 220 000 kr.
Måste jag fortfarande amortera efter de nya reglerna?
Ja, grundkravet finns kvar och styrs av belåningsgraden: 1 procent per år vid 50 till 70 procent belåning och 2 procent över 70 procent. Det som togs bort är det skärpta kravet, alltså den extra procenten för lån över 4,5 gånger årsinkomsten. Under 50 procent belåning finns inget lagstadgat krav.
Kan alla låna 90 procent vid ett bostadsköp?
Lagen tillåter upp till 90 procent, men banken gör alltid sin egen kreditprövning och kan vara mer restriktiv. Din inkomst, dina övriga lån och bankens bedömning av din betalningsförmåga avgör hur mycket du faktiskt får låna. Taket är en övre gräns, inte en garanti.
Vad händer om jag vill höja mitt befintliga bolån?
Tilläggslån får ta den totala belåningen till högst 80 procent av bostadens värde, mot 85 procent tidigare. Dessutom får bostaden bara omvärderas vart femte år i syfte att öka låneutrymmet. Det innebär att utrymmet att låna mer på en bostad du redan äger har minskat.
Behåller bolån ränteavdraget nu när avdraget slopats för andra lån?
Ja. Ränteavdraget på 30 procent finns kvar för bolån och andra lån med säkerhet och godkänd belåningsgrad. Det som avskaffades 1 januari 2026 gäller lån utan säkerhet, till exempel blancolån, smslån och kortkrediter. Bolån påverkas alltså inte av den förändringen.
Sänker banken automatiskt min amortering när skärpta kravet slopas?
Nej, i regel behöver du själv ansöka om ändrad amortering hos din bank. Omfattades du av det skärpta kravet kan du kontakta banken via app, internetbank eller kontor och begära sänkning med hänvisning till att kravet slopats 1 april 2026.
