Det amerikanska presidentvalet 2024 kom att bli en av de mest avgörande valen för både den inhemska och globala ekonomin. I centrum stod Donald Trump, som återigen kandiderade på en starkt protektionistisk agenda med löften om att revitalisera USA:s industri och skydda amerikanska jobb från utländsk konkurrens. Ekonomin blev snabbt den mest dominerande frågan i valrörelsen, särskilt efter flera år av osäker tillväxt och ökade inkomstskillnader.
Trump vann valet med löftet att införa aggressiva handelstullar och omförhandla flera viktiga handelsavtal, inklusive de med EU och Kina. Redan under sin tidigare mandatperiod hade Trump visat att han inte var rädd för att använda tullar som ett verktyg för att pressa fram fördelaktiga avtal. Under kampanjen lovade han att utöka denna strategi ytterligare, vilket fick både investerare och utländska regeringar att oroa sig för potentiella ekonomiska chocker.
När Trump tillträdde som president i januari 2025 började han snabbt att infria sina löften, något som skapade betydande reaktioner på de globala finansmarknaderna. Hans politiska agenda har nu fått stora konsekvenser för både USA:s inhemska ekonomi och andra länder, inklusive Sverige.
Trumps ekonomiska politik och dess konsekvenser i USA
Trump-administrationens fokus på protektionistiska åtgärder har snabbt förändrat USA:s ekonomiska landskap. En central del av denna strategi har varit införandet av kraftiga importtullar, vilket har lett till:
- En generell tull på 10 % på alla importerade varor. Tillkännagavs den 2 april 2025 och trädde i kraft den 5 april 2025.
- Strafftullar på 20 % på varor från EU, särskilt inriktade på industriprodukter och livsmedel. Tillkännagavs den 2 april 2025 och trädde i kraft den 9 april 2025.
- 34 % tull på kinesiska varor, framförallt inom teknik och stål. Tillkännagavs den 2 april 2025 och trädde i kraft den 9 april 2025.
- 24 % tull på varor från Japan, med fokus på tekniska komponenter och bilar. Tillkännagavs den 2 april 2025 och trädde i kraft den 9 april 2025.
- 25 % tull på utlandsproducerade bilar och bilkomponenter, vilket trädde i kraft den 3 april 2025.
- 25 % tull på stål och aluminium, som trädde i kraft den 12 mars 2025.
De omedelbara effekterna har varit en kraftig prisökning på importerade varor i USA. Konsumenter möter högre kostnader för allt från elektronik till livsmedel, medan företag som är beroende av utländska komponenter tvingas höja sina priser för att kompensera för de ökade tullavgifterna.
Börserna i USA har också reagerat negativt. S&P 500 och Nasdaq har båda fallit med över 15 % respektive 20 % sedan januari 2025. Denna nedgång speglar en utbredd oro bland investerare för att ett fortsatt handelskrig ska leda till en djupare recession. Trots dessa negativa reaktioner har Trump fortsatt att försvara sina åtgärder som nödvändiga för att skapa ett mer rättvist handelsklimat.
Trumps förhandlingstaktik: Tullar som ett vapen för nya handelsavtal
Under sin andra mandatperiod har Donald Trump tydligt demonstrerat att tullar inte bara är ett verktyg för att skydda amerikanska företag, utan även ett medel för att tvinga fram nya och mer fördelaktiga handelsavtal. Genom att utnyttja USA:s stora ekonomiska inflytande har Trump pressat andra länder till att omförhandla avtal som han anser vara ofördelaktiga för USA.
Ett tydligt exempel på detta är de höga tullsatserna som riktats mot EU och Kina. Genom att införa en 20 % tull på varor från EU och en 34 % tull på kinesiska varor har Trump signalerat att han är beredd att utnyttja handelskrig som en förhandlingstaktik. Målet har varit att tvinga EU och Kina till förhandlingsbordet för att skapa avtal som gynnar amerikansk industri och produktion.
Trump har även använt denna strategi för att pressa Mexiko och Kanada till att acceptera nya villkor i det omförhandlade NAFTA-avtalet, numera känt som USMCA. På samma sätt försöker han nu sätta press på EU och Kina att acceptera nya avtal som prioriterar amerikanska intressen.
Kinas motåtgärder: Tullar som svar på USA:s handelspolitik
Som en direkt reaktion på de omfattande tullar som införts av USA under president Trumps administration har Kina vidtagit egna åtgärder. Den 4 april 2025 meddelade Kinas finansministerium att man kommer att införa en 34 % tull på alla amerikanska varor, vilket trädde i kraft den 10 april 2025.
Utöver dessa tullar har Kina även meddelat restriktioner på exporten av sällsynta jordartsmetaller, vilket kan påverka amerikanska industrier som är beroende av dessa kritiska material.
Vissa länder väljer förhandling framför handelskrig
Trots att både USA och Kina har valt att svara med kraftiga tullar, är det inte alla länder som valt att följa samma aggressiva väg. Flera nationer, särskilt de inom EU och Japan, har istället valt att försöka förhandla fram lösningar för att undvika en utdragen ekonomisk konflikt.
EU har offentligt uttryckt sin vilja att omförhandla handelsavtal med USA för att undvika skadliga tullar. Trots att EU drabbats av den 20 % tullen på industriprodukter och livsmedel har unionens ledare signalerat en öppenhet för att hitta kompromisser som gynnar båda parter.
Japan har också uttryckt sin vilja att förhandla med USA för att undvika en eskalering av konflikten. Trots att landet ålagts en 24 % tull på tekniska komponenter och bilar, har Japans regering valt en mer diplomatiskt inriktad approach och föreslagit samtal för att lösa de uppkomna handelsproblemen.
Hur Trumps politik drabbar Sverige nu – och de framtida riskerna
Trumps tullpolitik har redan börjat få märkbara konsekvenser för Sverige. Eftersom Sverige är en liten, exportberoende ekonomi med betydande handel med både USA och EU, påverkas landets ekonomi direkt av de nya tullarna och de osäkerheter som dessa skapar på världsmarknaden. För närvarande drabbas Sverige av följande problem:
Nuvarande konsekvenser för Sverige
- Minskad efterfrågan på svenska produkter i USA: De höga tullarna gör svenska produkter dyrare för amerikanska konsumenter och företag. Särskilt hårt drabbade är sektorer som fordon, teknik och maskiner, där företag som Volvo och Ericsson ser sina exportintäkter minska.
- Högre kostnader för svenska företag: Svenska företag som exporterar till USA möter nu högre tullavgifter, vilket pressar marginalerna och gör det svårare att bibehålla lönsamhet. Särskilt känsliga är mindre företag som saknar den finansiella styrkan att snabbt anpassa sig.
- Ökad osäkerhet på finansmarknaderna: De globala börsrasen som följt i spåren av Trumps tullar har även påverkat Stockholmsbörsen. Svenska investerare ser hur värdet på sina portföljer minskar samtidigt som riskerna ökar för en bredare lågkonjunktur.
Framtida risker för Sverige
Om Trumps protektionistiska politik fortsätter i samma riktning, riskerar Sveriges ekonomi att drabbas ännu hårdare framöver. De potentiella farorna inkluderar:
- Förlorade marknadsandelar: Om USA:s tullar förblir höga under en längre period kan svenska företag förlora marknadsandelar till konkurrenter från andra länder som har bättre handelsvillkor.
- Lägre tillväxt och ökande arbetslöshet: Minskade exportintäkter innebär minskade vinster för svenska företag. Om detta fortsätter kan det leda till uppsägningar och högre arbetslöshet, särskilt inom exportberoende industrier som fordon, teknik och läkemedel.
- Försvagad svensk krona: När marknaderna är osäkra tenderar investerare att fly till säkrare tillgångar som amerikanska dollar och guld. En svagare krona kan göra importvaror dyrare i Sverige och ytterligare förvärra den ekonomiska situationen.
- Negativ påverkan på handelsavtal: Om USA fortsätter att driva sin protektionistiska linje kan det påverka Sveriges förmåga att ingå eller behålla fördelaktiga handelsavtal. Sverige, som är beroende av frihandel, riskerar att hamna i en svagare position i framtida förhandlingar.
Att Sverige redan nu påverkas negativt av Trumps tullar är tydligt. Men om denna politik fortsätter, eller om fler länder väljer att följa USA:s exempel, kan konsekvenserna bli ännu allvarligare. Svenska politiker och företagare står inför en stor utmaning att navigera denna nya och allt mer instabila handelsmiljö.
Slutsats: Trump-effekten ritar om världsekonomin
Trump-administrationens protektionistiska ekonomiska politik har haft en omedelbar och kraftfull effekt på både USA:s och Sveriges ekonomier. Genom att införa aggressiva tullar och minska handelsutbytet med viktiga partnerländer, har Trump skapat en ny ekonomisk verklighet som påverkar företag, konsumenter och investerare över hela världen.
För Sverige har dessa förändringar inneburit minskad export, högre kostnader och en allt mer osäker ekonomisk framtid. Om inte handelsrelationerna förbättras riskerar både svensk och global ekonomi att drabbas av långvariga negativa konsekvenser.