USA-valet 2024 blev en avgörande händelse för både den amerikanska och den globala ekonomin. Donald Trump vann presidentvalet i november 2024 med en starkt protektionistisk plattform och tillträdde i januari 2025. Sedan dess har hans tullpolitik gått igenom flera dramatiska faser, från de breda ”reciprocal tariffs” som introducerades i april 2025, via Högsta domstolens dom i februari 2026 som ogiltigförklarade flera av tullarna, till nya Section 301-utredningar och ramavtal med EU och Storbritannien. För Sverige har konsekvenserna varit kännbara men inte enhetliga, och bilden ändras fortfarande löpande under 2026.
Hur USA-valet 2024 satte ramarna
Trump-kampanjen hade tullar som en central del av plattformen redan från valrörelsens början. Löftet var att använda tullar både som ett verktyg för att skydda amerikansk industri och som ett förhandlingsinstrument för att tvinga fram nya handelsavtal. Efter segern och tillträdet 20 januari 2025 verkställdes politiken snabbt: en strid ström av executive orders, presidentförklaringar och nya tullsatser började gälla redan under de första veckorna.
Den breda offentliga uppmärksamheten kom dock först i början av april 2025, då administrationen lanserade vad som kallades Liberation Day. Då tillkännagavs den 2 april en generell tull på 10 procent på alla importer, plus differentierade ”reciprocal tariffs” på enskilda länder och regioner. EU fick initialt 20 procent, Kina 34 procent, Japan 24 procent. Dessa nivåer ändrades dock snabbt under förhandlingar och rättsliga prövningar under resten av 2025 och 2026.
Tidslinje för de viktigaste händelserna
| Datum | Händelse |
|---|---|
| 20 januari 2025 | Trump tillträder, beställer rapporter om handelspolitik |
| 1 februari 2025 | IEEPA-tullar på Mexiko, Kanada (25 %) och Kina (10 %) införs som ”fentanyl-tullar” |
| 4 mars 2025 | Kina-tullen höjs från 10 till 20 procent |
| 12 mars 2025 | Stål- och aluminiumtullar 25 procent träder i kraft |
| 2 april 2025 | Liberation Day: generell 10 procents tull plus reciprocal tariffs på enskilda länder tillkännages |
| 11 juni 2025 | USA och Kina enas om avtal som landar tullnivån på 30 procent (20 + 10) |
| Juni 2025 | Stål och aluminium höjs till 50 procent |
| 4 juli 2025 | One Big Beautiful Bill Act undertecknas, avskaffar de minimis-undantaget |
| 17 januari 2026 | Trump hotar 10 procent tull på Danmark, Sverige, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Norge med koppling till Greenland |
| 18 januari 2026 | De åtta länderna avvisar tullhotet i ett gemensamt uttalande |
| 21 januari 2026 | Trump meddelar att Greenland-tullarna inte kommer att införas |
| 20 februari 2026 | USA:s Högsta domstol ogiltigförklarar IEEPA-tullarna |
| Mars 2026 | USTR initierar nya Section 301-utredningar mot bland annat EU, Kina och Sverige-närliggande länder |
| 3 juni 2026 | Förslag om 12,5 procents tullar mot 60 länder på grund av forced labor-utredning |
SCOTUS-domen som ändrade allt
Den 20 februari 2026 meddelade USA:s Högsta domstol (Supreme Court of the United States, SCOTUS) sin dom om Trump-administrationens användning av International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) som rättslig grund för tullarna. Domstolen kom fram till att IEEPA inte ger presidenten befogenhet att införa tullar, vilket innebar att de breda reciprocal tariffs och en stor del av landtullarna saknade laglig grund.
Domen lämnade flera frågor öppna, däribland hur de redan inbetalda tullbeloppen (uppskattningsvis 166 miljarder USD från över 330 000 företag) ska återbetalas. I april 2026 öppnade US Customs and Border Protection sin nya CAPE-portal (Consolidated Administration and Processing of Entries) där importörer kan ansöka om återbetalning. Administrationen har samtidigt skyndsamt börjat bygga om tullsystemet med stöd av andra lagar, framför allt Section 301 i Trade Act of 1974 och Section 232.
EU-US ramavtalet och vad det betyder för Sverige
Under sommaren och hösten 2025 förhandlade EU och USA fram ett ramavtal som capade tullarna på de flesta EU-import till 15 procent, en sänkning från de ursprungliga 20 procent som lanserades på Liberation Day. Storbritannien fick ett separat avtal som capade brittisk import till 10 procent. Dessa ramavtal är nu det praktiska golvet för svenska exportörer som säljer till USA, eftersom Sverige som EU-medlem omfattas av unionens samlade förhandling.
I praktiken betyder det att en stor del av svensk export, från Volvo Cars och Volvo Group till industri-, papper- och stålprodukter, möter en 15-procentig tull vid den amerikanska gränsen. Stål- och aluminiumprodukter omfattas dock av separata sektorstullar på 50 procent, vilket fortfarande är ett betydande hinder för delar av svensk metallindustri och dess underleverantörer.
Greenland-konflikten i januari 2026
I januari 2026 inträffade en av de mer uppmärksammade händelserna i Trumps andra mandatperiod när presidenten den 17 januari på Truth Social tillkännagav att USA skulle införa 10 procents tull på import från Danmark, Sverige, Finland, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, Nederländerna och Norge. Tullarna skulle träda i kraft 1 februari och stiga till 25 procent 1 juni om Greenland inte hade köpts av USA till dess.
De åtta berörda länderna svarade dagen efter med ett gemensamt uttalande där de avvisade hoten och beskrev dem som ett undergrävande av transatlantiska relationer. Sveriges statsminister Ulf Kristersson kommenterade särskilt att Sverige inte låter sig ”utpressas”. Den 21 januari meddelade Trump att tullarna inte skulle införas. Händelsen demonstrerade dock hur snabbt och oförutsägbart läget kunde förändras, och påverkade svensk företagsplanering under hela första kvartalet 2026.
Nya Section 301-utredningar 2026
Efter SCOTUS-domen har administrationen flyttat sin tullpolitik från IEEPA-grund till bland annat Section 301 i Trade Act of 1974, som ger USTR (US Trade Representative) befogenhet att utreda otillbörliga handelspraxis och införa motåtgärder. Mars 2026 inleddes utredningar mot 16 länder och regioner om ”strukturell överkapacitet” i tillverkningssektorer, däribland EU.
Den 3 juni 2026 lade USTR fram förslag om tullar på 12,5 procent mot 60 handelspartners på grund av att de inte tillräckligt bekämpat varor framställda med forced labor. Dessa förslag är i juni 2026 fortfarande i ett offentligt remissförfarande och har inte trätt i kraft. Om de antas i nuvarande form skulle de innebära ytterligare lager av tullar utöver de existerande sektors- och ramavtalstullarna.
Vad det betyder för svensk ekonomi
Den svenska ekonomin är som liten och exportberoende särskilt känslig för förändringar i USA:s handelspolitik. Tre effekter har varit särskilt påtagliga under perioden januari 2025 till juni 2026:
Direkt exportpåverkan
Svensk export till USA möter generellt 15 procents tull genom EU-ramavtalet, samt 50 procents tull på stål- och aluminiumprodukter. Det har minskat marginaler och i vissa fall lett till prishöjningar eller minskade volymer.
Valutaeffekter
US-dollarn nådde sin lägsta nivå på fyra år i januari 2026. För svenska importörer som handlar i dollar har det balanserat en del av den negativa effekten, men svenska exportörer som säljer i dollar har fått sämre växelkurs.
Osäkerhet i planering
Den snabba växlingen mellan hot, införanden, domstolsbeslut och avtal har gjort längre planering svår för svenska företag. Det märks särskilt hos mindre bolag utan finansiell marginal att hantera kortsiktiga svängningar.
Den svenska regeringens linje under perioden har genomgående varit att förhandlingar ska ske på EU-nivå, eftersom EU-medlemskapet ger större förhandlingsstyrka än enskilda nationella initiativ. Kommerskollegium, Sveriges nationella myndighet för handelsfrågor, har löpande publicerat analyser av tullarnas effekt på svensk import och export. Aktuella underlag finns hos Kommerskollegium.
Hur situationen kan utvecklas vidare
Två stora osäkerhetsfaktorer dominerar bilden i juni 2026. Den första är hur Section 301-utredningarna kommer att landa, och om de nya forced labor-tullarna och utredningarna om strukturell överkapacitet kommer att resultera i nya tullnivåer eller om EU och USA hittar förhandlingslösningar inom ramavtalet. Den andra är pågående tvister om huruvida administrationen får använda Section 122 och andra lagar för att återinföra de tullar som SCOTUS ogiltigförklarade. Court of International Trade ogiltigförklarade den 7 maj 2026 Proclamation 11012 som lade grunden för Section 122-tullarna, men domen är överklagad.
För en uppdaterad och löpande översikt över aktuella amerikanska tullnivåer, se den oberoende tariff tracker hos Tax Foundation som uppdateras vid varje större förändring.
Frågor och svar om USA-valet 2024 och tullarna
Vad innebar USA-valet 2024 för svensk ekonomi?
Donald Trumps seger i november 2024 banade väg för en omfattande omläggning av amerikansk handelspolitik som direkt påverkat svensk export och valutaläge. Den största effekten har gått via EU-ramavtalet, som capar tullar på de flesta EU-varor till 15 procent. Stål- och aluminiumprodukter omfattas av separata 50-procents-tullar.
Vilka tullar gäller idag för svensk export till USA?
Generellt 15 procent enligt EU-US ramavtalet för de flesta EU-varor, med separata 50 procent på stål och aluminium och 25 procent på bilar och bildelar via Section 232. Tullnivåerna har ändrats flera gånger sedan januari 2025 och kan ändras igen, så aktuella siffror bör alltid kontrolleras mot primärkälla innan kommersiella beslut.
Vad var SCOTUS-domen i februari 2026?
Den 20 februari 2026 kom USA:s Högsta domstol fram till att International Emergency Economic Powers Act (IEEPA) inte ger presidenten rätt att införa tullar. Det innebar att en stor del av Trumps reciprocal tariffs förlorade sin rättsliga grund. Administrationen bygger nu om systemet med stöd av andra lagar, framför allt Section 301 och Section 232.
Hade Greenland-tullhotet i januari 2026 någon verkan på svensk handel?
Nej, eftersom det aldrig infördes. Trump tillkännagav den 17 januari 2026 att Sverige och sju andra europeiska länder skulle få 10 procents tull (höjd till 25 procent 1 juni om Greenland inte sålts till USA). Tullarna återkallades den 21 januari efter att de berörda länderna gemensamt avvisade hoten. Statsminister Ulf Kristersson uttalade att Sverige inte låter sig utpressas.
Vilken roll spelar EU vid förhandlingar om tullarna?
EU förhandlar för medlemsländernas räkning i handelsfrågor, vilket innebär att Sverige inte förhandlar separat med USA om tullsatser. EU-US ramavtalet med 15 procents cap är därför det avtal som bestämmer det praktiska tullgolvet för svensk export. Sverige har dock egen röst i utformningen av EU:s position genom Europeiska rådet och rådsmötena.
Hur har den amerikanska dollarn påverkats?
US-dollarn nådde sin lägsta nivå på fyra år i januari 2026, delvis till följd av osäkerheten kring handelspolitiken och dess effekt på inflation och tillväxt. För svenska företag har det betytt sämre växelkurs för dollar-fakturerad export, men billigare dollar-fakturerad import.
Vad händer med tullar som redan har betalats om de var olagliga?
SCOTUS-domen i februari 2026 lämnade frågan om återbetalning öppen. I april 2026 öppnade US Customs and Border Protection CAPE-portalen (Consolidated Administration and Processing of Entries) där importörer kan ansöka om återbetalning. Bedömt belopp i berörda IEEPA-tullar är cirka 166 miljarder dollar från över 330 000 företag.